Såsom i en spegel (Modern Psykologi)

Efter en misslyckad mor och dotter-helg i Lettland vände regissören i stället kameran mot sin mamma, konstnären Karin Broos. Efter flera års filmande har dokumentären om deras relation äntligen haft premiär. Läs Petra Carlssons porträtt.

Hon har något sorgset i blicken, Sara Broos. Men det ser jag inte när hon kommer gående över kullerstenarna, på väg in i biosalongen i Båstad för att ta emot 2014 års Bo Widerberg-stipendium.

Sommaren går mot sitt slut och Lilla filmfestivalen har just börjat. Då ser jag bara en briljant filmare. Hon fångar sådant som berör på riktigt med sin kamera. Hon vågar komma nära – verkar så modig och sårbar.

Tidigare har jag imponerats av Sara Boos skildring av konstnären Lars Lerin i För dig naken, långfilmsdebuten från år 2012, som blev både en kritikersuccé och en av de mest sedda svenska dokumentärerna de senaste åren. Nu visar hon några scener ur en ny film, Speglingar, där hon vänder kameran mot sin mamma, konstnären Karin Broos. Filmen, som hon hållit på med i några år, handlar om mor- och dotterrelationens undermedvetna överföringar och om gränsen mellan konst och liv.

Upprinnelsen var att Sara Broos bjöd med sin mamma på en utlandssemester. Mor och dotter hade båda liknande erfarenheter av självdestruk-tivt beteende och svåra ätstörningar i tonåren. Nu hade Sara Broos en idé om att de skulle åka iväg och ”prata ut om allt”.
– Men det fungerar ju inte riktigt så, säger hon.
I stället för närhet och förtroliga samtal uppstod en allt starkare känsla av ensamhet under spahelgen i Lettland. Det blev mer av en arbetsresa där Sara blev motiv för Karins målningar.

LÄS VIDARE HÄR.

Såsom i en spegel

Annonser
%d bloggare gillar detta: