På lek och allvar (Modern Psykologi)

Ja, visst har det hänt allt det där som utspelar sig i Suzanne Ostens nya film Flickan, mamman och demonerna – en smärtsam, spännande berättelse om en barndom flätad av vardag och galenskap. Det har hänt henne själv, och det har hänt andra barn hon talat med som vuxit upp med en förälder med psykisk sjukdom.

Det blåser kallt på Nybrogatan i Stockholm när vi möts vid Dramaten. Suzanne Osten är lite vilsen här än så länge. Marmorfoajén var ligger den? För första gången ska hon – rebellen och avantgarde-regissören – sätta upp en pjäs på Dramatens scen Elverket. Vi slår oss ner i art nouveau-möblemanget, spanar på skulpturer, på takhöjden och allt det guldbeklädda. Så långt från Stadsteaterns Unga Klara där hon var i nästan fyrtio år.
– Sist jag var här var 1966 när jag sökte jobb som regiassistent och teaterchefen Erland Josephson kastade ut mig för att jag var så kaxig.

Vad sa du?
– Att det de gjorde inte var levande nog för mig! De sa att de improviserade, men det var stendött.

Och så lägger professorn, dramatikern, debattören, författaren och den prisbelönta film- och teaterregissören till:
– Och jag hade rätt, det sa Josephson 25 år senare.

LÄS VIDARE HÄR (MODERNPSYKOLOGI.SE)

Annonser

En kommentar

%d bloggare gillar detta: