Dansen den går uppå galgbacken | Tidningen Vi

Livet upphör aldrig att förvåna.

Aldrig trodde jag väl att jag skulle vara dansare i en konstinstallation som förenar platsspecifik koreografi med halshuggningar.

Men nu är jag det.

Vi är ett femtiotal personer som befinner oss i ett stycke alldaglig svensk blandskog i södra Hälsingland. En ung kille i röd regnjacka står blick stilla och stirrar rakt ut i intet, minut efter minut. En kvinna plockar upp en pinne, studerar den noggrant innan hon knyter handen omkring träbiten; därefter öppnar hon sakta handen igen tills pinnen ramlar till marken. Själv står jag på knä och smeker en bit fönsterlav – höjer sedan blicken mot trädtopparna …

Allt vi gör styrs av koreografen och ljudkonstnären Anna Asplind, vars röst vi hör i våra hörlurar. Anna och hennes medhjälpare har konstruerat en app med ett ljudcollage till våra smartphones. Musik, naturljud, talade betraktelser och rörelseinstruktionen löser av varann. Med hjälp av positioneringssystemet GPS spelas olika ljud upp, beroende på var i skogen vi ”dansare” befinner oss. Det är därför vi gör och upplever olika saker.

Platsen där vi går omkring heter Mostigshällorna och ligger på gränsen mellan socknarna Söderala och Norrala i Söderhamns kommun.

LÄS VIDARE HÄR (VI-TIDNINGEN.SE)

Annonser
%d bloggare gillar detta: