Rysslands upptrappade användning av propaganda under de senaste åren har höjt en del ögonbryn och väckt associationer till kalla kriget. Det är inte sällan ordet krig används för att beskriva situationen, men är det en farlig överdrift?
Med Vladimir Putins tredje presidentskap som inleddes 2012 skedde det en märkbar kursändring i den ryska utrikespolitiken åt det aggressiva hållet. Relationerna till Väst har sjunkit till sin sämsta nivå sedan kalla kriget i och med annekteringen av Krim, stödet för Bashar al-Assads regim i Syrien och nedskjutningen av Malaysia Airlines Flight 17, för att bara nämna några exempel.
Informationspåverkan och ren propaganda har fått en allt viktigare roll i både inrikes- och utrikespolitiken. I ryska medier kan man konstant stöta på föreställningar om västliga aggressioner med USA och Nato i spetsen. Samtidigt frågar sig västvärlden vad det är som egentligen händer. I yttrande- och åsiktsfrihetens dimma är det inte lika lätt att utse en enda officiell sanning.
Men att jämföra Nato med Ryssland är i denna kontext omöjligt
Rysslands agerande i informationsmiljön var en av de främsta orsakerna bakom grundandet av Natos strategiska kommunikationscentrum, Stratcom, 2013. Centret som finns i Riga är ett så kallat kunskapscenter som producerar forskning och information för Nato. Fokus ligger på strategisk kommunikation, vilket omfattar bland annat informationskrigsföring, propaganda och påverkanskampanjer, främst från ryskt håll.
Långläsning 